Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klasslÀraren och specialpedagogen/speciallÀraren upplevs av lÀrarna sjÀlva och vilka förÀndringar de skulle vilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen Àr organiserad pÄ tvÄ skolor och hur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen pÄverkar eleverna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallÀrare sitt samarbete pÄ skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur pÄverkar organiseringen av specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. PÄ skola A intervjuades en speciallÀrare och en klasslÀrare och pÄ skola E intervjuades en specialpedagog och tvÄ klasslÀrare. Samarbetet pÄ dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet och viktigt, men det rÄder en tidsbrist för givande samarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare ochspecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrÄgor som jag hadevar: Hur hanterar lÀrare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lÀrare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lÀrare? Vem pÄskolan bestÀmmer vilka barn det Àr som ska gÄ till specialpedagog? Jagvalde att anvÀnda mig av semistrukturerade intervjuer med lÀrare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar vÀl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mÄngaolika hjÀlpmedel Ät de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istÀllet fick prioriteringar göras, pÄ gott och ont.Svaren varierade vad gÀller bestÀmmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lÀrare ochspecialpedagog.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

In this thesis, rare book collections in university libraries are studied. University libraries function primarily as service institutions for students and researchers. Rare book collections may to some extent be seen as a part of this service. Stockholm and Uppsala University Libraries are the focus in this thesis. They participate because of their difference regarding their rare book collections.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar i förskolan. ForskningsfrÄgor Àr: Vilka barn kan anses vara i behov av sÀrskilt stöd enligt förskolelÀrarna? Hur upplever förskolelÀrarna kontakten med vÄrdnadshavare och specialpedagog? Detta Àr en kvalitativ studie som Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer bÄde pÄ hur förskolelÀrarna definierar barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelÀrarna har av vÄrdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras Àr att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men kÀnner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av sÀrskilt stöd och deras vÄrdnadshavare. En annan slutsats som kan dras Àr att lÀroplanen stÀller stora krav pÄ förskolan och dess anstÀllda förskolelÀrare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar pÄ att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning upplever svÄrigheter med övergÄngar frÄn exempelvis skola till arbete. Men Àven att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna underlÀtta övergÄngsprocessen för dessa elever. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn sex kvalitativa intervjuer. Följande frÄgestÀllningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar pÄ att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvÀgledarna Àr grundad pÄ förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven stÄr i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frÄgestÀllningar:? I vilka situationer tar förskollÀrare kontakt nÀr de behöver hjÀlp i verksamheten?? Vad förvÀntar de sig att specialpedagogen ska hjÀlpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollÀrare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, förskollÀrarna och specialpedagogen, ska ses utifrÄn ett öppet system. MÀnskligt handlande liksom mÀnskliga problem uppstÄr i samspel med andra.

The aim of this study is to examine Swedish public libraries preservation of rare book collections. In this study a rare book is rare when it become over a hundred years. I will investigate if libraries have any written policies or plans when it comes to preservation and also what the librarians? opinion about rare book collections are. This is of interest because public libraries have a lack of responsibility when it comes to preservation.